Copy
Navigatörernas verksamhet finansieras uteslutande med frivilliga bidrag, medlemsavgifter och försäljning av material.


Möt Tone och Lars-Göran

 
Tone står redan och väntar när jag kommer till konditoriet där vi har stämt träff. Lars-Göran dyker upp strax efter. Tone ler igenkännande mot inredningen när vi kommer in på caféet.
­­   ‑ Såhär har det nog alltid sett ut här. Titta, det är till och med samma relief på väggen här!
Vi slår oss ner och börjar samtala. Tone, med sin lugna och inkännande röst, börjar berätta deras historia och Lars-Göran fyller i. När jag frågar vilka de är, hur de skulle vilja presentera sig själva, så börjar Tone med att säga att ”Jag är Tone”. Och så ler hon. Hon menar att hon inte är det hon har sysslat med, utan hon är hon. Men hon har ändå mycket att berätta när jag frågar om deras historia.

Första kontakten
Under 70-talet arbetade paret för Navigatörerna och nu senast innan pensioneringen arbetade Lars-Göran som rektor och Tone som studierektor på Johannelunds teologiska högskola i Uppsala. Mycket hände däremellan, men jag ber dem berätta hur de först kom i kontakt med Navigatörerna.
Lars-Göran tar till orda och berättar hur han gjorde bibelstudier per korrespondens, något som Navigatörerna ordnade. Man fick brev hemskickat, gjorde sitt bibelstudium, skickade in sina papper och fick sina svar rättade.
   - Det var enkla bibelstudier, inget avancerat, men det var bra, säger han med eftertryck.
Billy Graham i USA inspirerade till att ordna stora möteskampanjer även i Sverige genom All-Kristen-Offensiv (AKO) och Lars-Göran blev medhjälpare. Det innebar både praktiska uppgifter, men också möjlighet till samtal med ledarna. Så småningom lockade psykologistudier i Uppsala. Under den tiden bodde han med familjen Noel Nelson, som kommit från USA för att starta ett studentarbete i Uppsala. När Noel några år senare flyttade vidare till Oslo, följde Lars-Göran med.

Tone i Norge
Tones första kontakt med Navigatörerna såg ut på lite liknande sätt. Hon kom till tro i den kristna skolgruppen och blev även hon medhjälpare vid en mötesserie, fast i Norge. Bibelstudierna per korrespondens fanns också de i Norge och när Tone flyttade till Oslo för att studera, bestämde hon sig för att promenera till organisationens kontor och överlämna sina svar personligen. På så sätt sparade hon pengar; hon slapp ju betala porto. Där kom hon i kontakt med Maureen Dawson, en engelsk kvinna som kommit till Oslo för att arbeta med Navigatörerna. Maureen blev som en mentor för Tone. En handledare och vägvisare. Det kristna livet blev ännu mer verkligt för Tone. Hon började studera bibeln för sin egen skull och såg livet med Kristus på ett nytt sätt. Det handlade inte längre bara om att utföra olika uppdrag eller vara ansvarig för en uppgift.
Det var på ett läger på Västkusten som de träffades första gången, Lars-Göran och Tone. 1970 förlovade de sig och året därpå blev det bröllop. Tillsammans flyttade de till Linköping för att arbeta för Navigatörerna. De skulle om möjligt starta upp ett studentarbete på den relativt nya högskolan i staden. Efter ett år gick flyttlasset till Örebro och efter ytterligare 3 år till Uppsala.
   - Åren med Navigatörerna var en fantastisk tid, även om det också kunde vara jobbigt ibland, säger Tone.

Bär med sig från Navigatörerna
Lars-Göran återkommer flera gånger under samtalet till att det som var viktigt för honom i Navigatörerna var de små samtalsgrupperna, där man lade ner flera timmars förberedelse på en bibeltext och sen samtalade om detta. Det blev både ett sätt att lära sig tränga in i bibeln och ett sätt att få tala med andra – även mer erfarna kristen. Man fick också en mentor, en lite mer erfaren medvandrare.
En annan sak som Lars-Göran bär med sig från sin tid inom Navigatörerna var en förändrad syn på mission. De kom i kontakt med många studenter från olika delar av världen, såsom Tyskland, Japan, Libanon och Kenya. Detta rubbade det sedan barnsben inlärda synsättet att mission är något som bedrivs i det primitiva Afrika och att arbetet leds av en vit västerlänning. Studenterna från olika delar av världen ville ju att Kristus skulle få sprida i deras sammanhang, där deras liv och ledarskap kunde spela en roll. Detta gjorde intryck på Lars-Göran.

Skillnader då och nu
När jag frågar om skillnaden mellan Navigatörerna på 60-70-talet och idag börjar makarna beskriva hur de arbetade då.
   - Vi kunde gå och knacka dörr i studentkorridorerna för att prata med folk. Eller kamma igenom kön som uppstod när studenterna skulle registrera sig i början på terminen. Men det sättet att arbeta fungerar nog inte idag. Vi lever i ett annat samhälle.
Tone nämner Internet och portkoder som exempel på hur saker ändras. Ingen står längre i kö för att registrera sig, det gör man via Internet idag. Hon säger att hon saknar det systematiska sökandet efter studenter som vill tala om kristen tro. Istället har man övergått mycket till att gå genom de kontakter man har på utbildningar och det är bra. Samtidigt kan hon tycka att det kanske var ett ganska påfluget sätt som man lade fram evangeliet på då.
   - Det är väl en mognadsfråga hos de som evangeliserar, menar hon. Men åren mellan 20 och 30 år är viktiga och formande i en människas liv, man måste få pröva sig fram.
Lars-Göran berättar hur det här med mentorskap var ganska unikt för Navigatörerna när de kom med i rörelsen. Numera är detta mer av ett allmängods. Att ha små samtalsgrupper är inte längre något specifikt för Nav, utan det finns i många sammanhang idag.
   - Samhället förändras, menar både Tone och Lars-Göran. Man kan inte arbeta som man alltid har gjort.
Paret som sitter framför mig beskriver hur de upplever att det finns ett behov hos kristna ungdomar idag att lära sig att tränga in i bibeltexter, det saknas en djupare bearbetning. Sättet att jobba med bibelstudier under 60-70-talet kanske är något man skulle kunna använda sig av igen.
   - Det skulle vara ett sätt att möta det behovet, menar Lars-Göran.

Församling kontra Navigatörerna
Men vad är då vitsen med Navigatörerna? Varför satsar man inte bara tiden och energin på en församling istället? Lars-Göran menar att vad rörelsen kan bidra med är att förmedla den kristna trons relevans för vardagslivet, genom personligt stöd, bibelsamtalsgruppen mm. Det finns ju en rik tradition och erfarenhet av detta.
Tone påpekar att fördelen med Navigatörerna är att det är en liten organisation som under en period kan rikta in sig ganska specifikt på en viss fråga. Det har en församling svårare att göra, dels eftersom det är en större struktur och dels för att församlingen behöver se till människor i alla åldrar. Navigatörerna kan på så sätt t.ex. fungera som en utpost som förevangeliserar, bereder marken, inom en särskild målgrupp.

Navigatörerna om 10 år
De har svårt att svara på hur organisationen kan se ut om 10 år. Tone menar att det är viktigt med ett ungt ledarskap. Ur det föds det frisk återväxt. Lars-Göran ser stora behov hos kristna som är aktiva mitt i livet. Här kan Nav få vara ett stöd att leva som kristen i vardagen.
En kallelse för Navigatörerna, menar Lars-Göran, kan vara att bidra med verktyg, ledarskap och strategier för att bibelns budskap om Kristus ska få bli verklighet i enskilda människors liv i vår tid.
Det är dags att bege sig. Lars-Göran tittar på klockan och konstaterar att parkeringstiden för bilen har gått ut. Genom att lyssna till deras berättelse ser man att Navigatörerna har förändrats genom åren. En stor kontrast mot det välbevarade konditoriet.

Text och bild: Elisabet Holmström


Julklappstips!

Köp "Gruppen som började läsa bibeln" till någon i din närhet, eller varför inte till din grupp? För att beställa, skicka ett mail till info@navigatorerna.se, där du skriver namn, adress och hur många böcker du vill beställa. Vill du läsa mer om boken, klicka här.

Ett annat tips på julklapp är The Message, som översatt till svenska nu ges ut av Libris. För att beställa den, besök Libris hemsida.


Arbete kring ledarskapsbyte

Navigatörerna kommer inom de närmaste tre åren byta ledarskap, eftersom Berne Persliden går i pension. Styrelsen arbetar med denna fråga och medlemmar engageras, bland annat genom den enkät som skickades ut tidigare i veckan. Om du missade mailet med länken till enkäten, klicka här.


Kvinnohelgen blev lyckad

Kvinnohelgen som hölls hos Birgittasystrarna på Djursholm för ett par veckor sen hade stor uppslutning. Ann Timm och Marie Bernéli ledde helgen och det blev många samtal både om Ignatius av Loyola och enneagrammet.
Copyright © 2012 Navigatörerna. All rights reserved.
info@navigatorerna.se