Copy
Navigatörernas verksamhet finansieras uteslutande med frivilliga bidrag, medlemsavgifter och försäljning av material.

Vart tog pilgrimerna vägen

... och var kommer alla kristna turister ifrån?


Helt plötsligt slog det mig att det var länge sedan jag hörde någon använda ordet pilgrim. Ja, bortsett från när man pratar mat och pilgrimsmusslor förstås. Men när hörde jag senast en predikan om pilgrimen? När hörde jag någon prata om sig själv som en pilgrim?

Jag börjar undra om det har ersatts av något annat begrepp? Kallas pilgrim för något annat nu för tiden? Finns innehållet kvar fast i en annan och ny förpackning? Jag letade men jag körde fast. Jag kunde inte hitta någon förändring i begreppet. Inte heller upptäckte jag begreppet pilgrim i någon annan förpackning. Det verkade helt enkelt som det försvunnit…

Jag fortsatte att fundera för mig själv. Pilgrimen är för mig personen som har ett mål. Som är på en resa genom livet. En resa som är meningsfull, krävande och glädjande på olika sätt. Det finns ett fokus utanför personen och en riktning till något högre, bortom.

Med det här innehållet behöver inte pilgrim begränsas till kristna eller religiösa personer. När jag tänker tillbaka på en del av socialdemokratins ”giganter” under förra århundradet som t.ex. Gustav Möller, Ernst Wigforss, Östen Undén, Per Sköld m fl. så var det personer som hade sett något, tagit ställning och ägnade hela sitt liv och hela sin kraft att åstadkomma en förändring. Få till en förbättring – det fanns ett tydligt fokus. En meningsfullhet i att vara med och förändra, skapa nytt och till andras(!) bästa. En sorts sekulära pilgrimer. Poängen är att de hade funnit något meningsfullt att kämpa för, något värdefullt som drev dem och som färgade hela deras liv. Deras livsresa hade en tydlig riktning och runt den riktningen, och till slut även runt det mål de hade, snurrade resten av deras livs innehåll.

Jag ställer mig alltså frågan om vi mer och mer fungerar som turister i världen? Vi observerar, smakar på, byter ort, sysselsättning, intressen och vänner. Vi ser oss om och reser så mycket vi kan i geografin så att vi har sett något att berätta för andra.

Turisten engagerar sig inte mycket i det lokala. Kan inte göra det heller för han eller hon är på genomresa. Själva resandet skapar med nödvändighet en ytlighet och flyktighet över tillvaron. Vi är på väg men inte till en speciell punkt utan vi är på väg lite varstans för att uppleva så mycket som möjligt innan jordelivet är över. Vi har ju blivit lärda att vi själva måste ta ansvar för att fylla livet med innehåll. Ja, det kan nästan kännas som om ”den som har fått ner mest godis i livets påse vinner”.

Till detta kan man ju också fundera på om det är någon skillnad på oss kristna jämfört med andra människor runt omkring oss? Och hur skulle i så fall den skillnaden visa sig… synas?

Tänk om livet går ut på att göra pilgrimer av turister? Hur kan det se ut?

Jag funderade vidare.

Pilgrim har att göra med identitet. En djup inre upplevelse av vem jag är och hur det kan uttryckas. Att kalla sig pilgrim är detsamma som att säga att jag upplever en djup mening med tillvaron med Gud, den ger mig meningsfullhet och riktning i livet. Att vara pilgrim säger mig vem jag är, vart jag är på väg och vart jag hör hemma. Det finns en tydlighet att jag hör tillsammans med Kristus och att livet med Gud är mitt val för det här livet. Mina upplevelser av livet får en djup mening som kan beröra min andliga kärna.

Pilgrim har att göra med inriktning i livet. Just detta kan kännas högtravande men frågan är trots allt berättigad: Vad vill du vara med om att skapa och upprätta i Guds rike? Vad vill du använda dina gåvor, talanger och erfarenheter till? Vad skulle vara tillfredställande och meningsfullt?

När turisten börjar gå mot ett medvetet mål. När turisten börjar engagera sig i det lokala sammanhanget han eller hon befinner sig i. När medvetenheten om sin tillhörighet ökar.
 
Då håller turisten på att förvandlas till en pilgrim…

Berne Persliden


Ledarskapsskifte

Arbete pågår med att förändra och samtidigt utveckla vårt sätt att arbeta med tanke på att Berne går i pension om några år. För att detta ska bli så bra som möjligt vill styrelsen se att arbetet med detta påbörjas i god tid, så att det inte blir ett hafsverk som riskerar att bli ogenomtänkt när det väl sker. Styrelsen ser detta som ett spännande projekt att se nya vägar hur vi bäst kan tjäna varandra och andra.  Har du tankar, funderingar eller idéer, tveka inte att höra av dig till oss!

 

Samtalsmaterial

Gå gärna in på hemsidan och ta del av smakproven på våra samtalsmaterial. Dessa är tänkta att fungera som enkla verktyg för att stimulera samtal, speciellt i grupp. Mer material finns på medlemssidorna.


Nya Europaledaren börjar i mars

Första helgen i september avtackades Bernie Dodd för de åtta år som han fungerat som European Director. Den nya europaledaren Rusty Stevens välkomnades även om han först tillträder i mars vid vårt ordinarie European Council. Till sitt förfogande har vi valt ett kärnteam bestående av Bernard Terlouw(Holland), Wolf-Christian Jaeschke(Tyskland), Ralf Gatti(Östeuropa), Pete och Gillian Dows (Storbritannien). Under tiden fram till att Rusty tar över kommer Mike Shamy att fungera som interimsledare för att underlätta övergången.
Vi har redan inbjudit Rusty Stevens att besöka oss i Sverige och hoppas att vi kan få till detta hösten 2013.


Kvinnohelg

I november är det dags för kvinnohelg i Stockholm. Temat är ”Ignatius Loyola och Enneagrammet”, där diakon Marie Bernélit kommer att leda samtal om Enneagrammet ur ett andligt perspektiv. Helgen är redan fullbokad, men om du intresserad av att vara med så hör av dig till oss så sätter vi upp dig på en reservlista för eventuella återbud.



Copyright © 2012 Navigatörerna. All rights reserved.
info@navigatorerna.se