Floskler och fackuttryck i bank- och försäkringsspråket
Under våra år som konsulter på många av de stora bankerna och försäkringsbolagen i Sverige har vi samlat på oss en del erfarenheter om det språk som präglar branschen. Vad är det som gör bank- och försäkringsspråket så svårt? Vilka är de vanligaste fallgroparna? I den här månadens språkbrev fokuserar vi på tips för dig som jobbar på bank eller försäkringsbolag, men det mesta går att överföra på språket i andra branscher.
Det är viktigt i alla branscher att informationen till kunderna är begriplig så att belastningen på kundtjänsten minskar. Det gäller inte minst bankerna och försäkringsbolagen.Oftast fungerar kommunikationen någorlunda, men det finns språkliga drag som skulle kunna förbättras. Till skillnad från vad man kan tro är det inte alltid juridiskt språk som är besvärligast. Det är snarare det ospecifika floskelspråket som gör att läsarna får problem.
Ospecifika floskler
Problemet med floskler är att de i grunden är ospecifika och det är inte alltid säkert att vi tolkar dem så som de är menade. Om det nu är meningen att de ska betyda någonting över huvud taget. Vi har identifierat några som verkar vara särskilt vanliga just nu:
- På morgonpresentationen i dag hos en av våra uppdragsgivare använde 5 av 7 presentatörer floskeln "vi har gjort en lång resa". Några av dem flera gånger. Bara en av dem beskrev ett faktiskt förlopp som skulle kunna beskrivas med metaforen "lång resa".
- En vanligt förekommande floskel på banken är "en udda fågel" om något som avviker från det normala, till exempel en arbetsuppgift som egentligen inte passar in i den ordinarie verksamheten. För att uttrycket ska bli betydelsefullt behöver det preciseras med vad som gör till exempel arbetsuppgiften udda.
- Bästa lösningen på så gott som alla problem just nu verkar vara en "genomlysning av verksamheten". Ingen vet riktigt vad det innebär och hur genomlysningen ska gå till är mindre tydligt.
- På ett försäkringsbolag där vi jobbar pratar de ofta om att "vi måste gasa och bromsa samtidigt". Hur man gör det i praktiken är väldigt oklart.
Bank- och försäkringsbranschen är verkligen inte ensam om att använda floskler. Men var försiktig med att använda dem i dina texter. De har en urvattnad betydelse och lämnar utrymme för olika tolkningar.
Erbjudanden utan konkretion
Som en avlägsen släkting till floskeltexterna har vi bankernas och försäkringsbolagens erbjudanden som saknar konkretion. Ofta har det abstrakta och inlindade språket sin grund i en rädsla för att lova för mycket och därför få bannor från Finansinspektionen. Det är kanske därför det känns som att de absolut vanligaste orden på bankernas och försäkringsbolagens webbsidor är möjlighet och välja. En genomsnittlig bankwebb har säkert tre möjlighet och tre välja per sida. Men var inte rädd för att använda konkreta ord, det går att skriva ett konkret och tydligt budskap utan att lova guld och gröna skogar. Se här:
Bankiska: Nu har du möjlighet att välja att teckna den nya pensionsförsäkringen.
Konkret och direkt: Nu kan du teckna den nya pensionsförsäkringen.
Fackuttryck och formellt i annalyserna
Bankernas analyser har ett annat problem än floskler och ospecifikt språk. De är i stället späckade med fackuttryck som utestänger alla som inte är vana vid att läsa ekonomisk text. Det är visserligen nödvändigt att använda fackuttryck för att kunna vara specifik i en ekonomisk analys, men ofta innehåller analyserna också fackuttryck som är onödiga. Tänk på att bara använda fackuttryck när du måste! Se dessutom till att alltid använda samma ord för samma sak för att underlätta för oinsatta läsare. Den här textsnutten innehåller inte mindre än sju fackspråkliga fraser och skribenten växlar mellan uttrycken rörlig ränta och rörligt bolån.
Med en ökande andel rörliga bolån får i synnerhet hushåll med nytagna krediter en ökad räntekänslighet för framtida räntehöjningar. På hela bolånestocken ligger hälften av lånebeloppen med bunden och hälften med rörlig ränta, men även här har andelen rörliga bolån stigit.
Med ganska små medel kan du bibehålla stilen och ändå göra texten mer tillgänglig för en bredare läsargrupp:
Bolån med rörlig ränta blir allt vanligare, vilket gör att i synnerhet hushåll med nytagna krediter är känsliga för framtida räntehöjningar. Av det totala bolånebeloppet i Sverige är hälften lånat med bunden ränta och hälften med rörlig ränta, men även här har andelen med rörlig ränta stigit.
Det juridiska arvet
Banker och försäkringsbolag präglas av naturliga skäl av det juridiska språket, och visst kan konsumentvillkoren till ett vanligt inlåningskonto vara så krångliga att ingen vanlig konsument någonsin orkar läsa dem. Men det svåra med villkoren är oftast inte den juridiska terminologin, utan de långa och många hänvisningarna upp och ner och fram och tillbaka. De gör att det inte räcker att läsa de 23 sidorna text en gång, utan läsarna måste också leta sig framåt och bakåt i texten för att förstå det som står. Och har läsarna riktig otur hänvisas de till ett helt annat dokument.
Tvära kast i den språkliga stilen
Man skulle kunna säga att bank- och försäkringsbranschens språk har alla problem på skalan. Å ena sidan är språket ospecifikt, till och med pratigt ibland. Å andra sidan kan det vara formellt, späckat med facktermer. För kunderna och läsarna ger det ett spretigt och inkonsekvent intryck. Hoppas att du som skribent nu har fått lite hjälp att identifiera de språkliga problemen i din bransch och lyckas jämna ut de tvära kasten i bankiskan och försäkringskan.
Helena Englund Hjalmarsson – din personliga språkrådgivare
